Gustavsbergs samarbete med konstnärer och designers har utvecklats betydligt över tid och varit en viktig del av företagets framgång och innovation.

1860-talet: Servisdekorernas namn började anges i priskuranterna för första gången, vilket markerade ett ökat fokus på design.

1871: Efter kritik vid Världsutställningen i London anställdes arkitekt
Magnus Isæus och professor August Malmström för att ge Gustavsberg en egen stil. Detta inledde samarbetet mellan konstnärer och industri. Bland annat ritades ett nytt Torkhus, i vilken lokal man idag återfinner porslinsmuseet.

1890-talet: Helmer Osslund anställdes som konstnär 1890 och arbetade på fabriken till 1894.

1895-1908: Gunnar G:son Wennerberg var mönstertecknare och konstnärlig ledare. Hans blomdekorer gav Gustavsberg en konstnärlig egenart.

Karin Björquists formgivning. En av 1900-talets främsta svenska formgivare och Gustavsbergs första kvinnliga konstnärliga ledare.

1908: Josef Ekberg tog över som konstnärlig ledare och fokuserade främst på konst och prydnadskeramik.

1917: Wilhelm Kåge anställdes som konstnärlig ledare med uppdrag att introducera ”Vackrare vardagsvara” och skapade internationellt uppmärksammat vardagsporslin.

1934: Berndt Friberg började arbeta på Gustavsberg, och blev kvar till sin död 1981. Han blev tidigt känd för sina skickligt drejade keramiska verk och unika glasyrer.

1942: Wilhelm Kåge bildade Gustavsbergs studio (G-studion), en experimentverkstad där konstnärer som Stig Lindberg, Karin Björquist och Lisa Larson arbetade.

Senare 1900-tal: Gustavsberg fortsatte att samarbeta med framstående konstnärer och formgivare. Genom åren har Gustavsberg satsat på att låta konstnärerna både skapa efter industrins produktionskrav och utveckla sin personliga konstnärliga stil. Detta har resulterat i en unik blandning av funktionell design och konstnärligt uttryck som blivit kännetecknande för Gustavsberg.

Två legendarer. Stig Lindberg och Lisa Larson.

Flera ikoniska och välkända konstnärliga kollektioner har producerats genom åren. Några av de mest kända är:

Blå Blom introducerades 1874 efter engelsk förlaga och tillverkades oavbrutet fram till 2006. Den blev Gustavsbergs definitiva och långvariga succé. Pyro designad av Wilhelm Kåge på 1930-talet, känd för sin ensamma och kraftfulla blomdekor. Berså skapad av under Stig Lindbergs konstnärliga ledning av mönsterformgivaren Krister Karlmark, känd för sitt karakteristiska bladmönster, och är mycket eftertraktad bland samlare. Argenta en serie skapad av Wilhelm Kåge, känd för sin gröna kopparglasyr och silverdekor.

Det finns fler tongivande formgivare som bidragit till att stärka porslinsfabrikens varumärke inte minst Lisa Larson och Margareta Hennix. Nobelservisen designad av Karin Björquist till Nobelstiftelsens 90- årsjubileum 1991 är en av Sveriges mest kända och förnäma serviser.

Gunnar Wennerberg (1863 – 1914), konstnär och formgivare.

Limited Edition-kollektioner: Gustavsberg porslinsfabrik har lanserat limited edition-samarbeten, med bl.a konstnärerna Jesper Waldersten, Marie Lousie Ekman och Liv Strömquist.

Kollektioner har skapats som representerar olika epoker i Gustavsbergs historia och visar företagets förmåga att kombinera funktionell design med konstnärligt uttryck.

När Kooperativa Förbundet köpte Gustavsbergs porslinsfabrik 1937 inleddes en modernisering av fabriken. Utöver hushållsporslin och konstgods påbörjades produktion av sanitetsporslin. Kooperativa Förbundet var en viktig aktör i uppbyggnaden av folkhemmet och den svenska välfärden. Målet var att göra hem funktionella, ljusa, hygieniska och för alla. 50-talet blev årtiondet då designen trädde in i badrummen.

Gustavsberg hade stjärnformgivare som Wilhelm Kåge och Stig Lindberg knutna till sig. Trots olusten att anpassa sina modeller till måttstandarder och produktionsvillkor utvecklade Stig Lindberg ett par tvättställ.

Nya talanger rekryterades direkt från Konstfack. Jan Landqvist blev den första heltidsanställda industridesignern på Gustavsberg 1967. Carl-Arne Breger, anställd av Stig Lindberg kom att formge Gustavsbergs mest säljande handfat. Sven-Eric Juhlin, känd för sitt arbete för Ergonomidesign, bidrog under sin tid på Gustavsberg med en modern designmetodik som bland annat innebar funktionsanalys.

God design är formgivning som utgår från dig och dina behov.

Hos Gustavsberg har funktion och design alltid gått hand i hand. Toaletter, handfat, tillbehör till tvättställ, blandare – överallt där formen i allra högsta grad är en del av funktionen.

Livskvalitet sedan 1825. För oss har det alltid varit lika självklart – med god design kan vi göra människors liv bättre. Och med god design menar vi formgivning som utgår från våra behov.